Vad göra???

Nu måste jag avreagera mig lite, för det är snurrigast än snurrigast - stor panik! =(

Alternativen är så många så jag kan inte tänka klart längre...
En sak är säker - Jag är inte nöjd med livet nu och måste NU vidare någonstans!

* Ena stunden verkar flytt härifrån vara rätta vägen! Men vart?
* Andra stunden så känns det lite som en flykt och det är inte rätt anledning.
* Tredje alternativet = fan nu kör vi - starta eget. Med vad? Ideérna då många och självförtroendet nere i botten. Samt en känsla om att tiden inte är nu!
* Fjärde alternativet = studier (där finns en bugg - måste flytta då även om det blir här i stan - då hamnar vi på första alternativet igen för då kan jag lika gärna flytta härifrån). vart?
* Alternativ fem som vi försökt finna i ca 1,5 år = Jobb? Vad? Finns? Öhh...
* Alternativ sex - gå o lägga mig under något mörkt och tungt och inte vakna igen.

Sen skriver vi förstås på boken lite till och från och det är ju det vi vill göra egentligen! =)
Tjopp, så enkelt det var då att bestämma, problemet är den är inte klar och vajande självförtroende!

Farao detta är ju jättesvårt detta!
Det handlar inte om vad jag vill utan vad samhället vill att jag ska göra tror jag...
Kanske man ska lägga sitt öde i deras händer o be om att de för en rätt! =)

Anar att jag kanaliserat för mycket information nu för det är ordentligt svårt att tänka, nästan som att vara lite full eller påverkad. Dåligt med sömn sista veckan har det blivit. Grät stora floder här på kvällen också...
Bra det vet jag för det ville ju ut, något nytt är på väg in i mitt liv eller håller på att hända, så känns det...

Trodde aldrig att jag skulle uppleva en sådan här panik igen och fick nästan panik för det också. Inga vänner som jag kan tala med som förstår finns inte i mitt liv heller. Det är verkligen som att mitt liv är helt tomt! Så trött, hur ska man kunna uppskatta något om det inte finns ens en gnutta av det???!!! Hur ska jag kunna skriva en bok om kärlek, jag har ingen erfarenhet av det och har aldrig haft någon relation... Detta får mig verkligen börja undra vaaa fan jag gett mig in på... Lika patetiskt som att en singelbrud utan barn skulle skriva en bok om barnuppfostran... Ja vad kommer allt ifrån? Onskar jag kunde bekräfta eller förstå det jag skriver, jag kan inte stå för det - fattar nada ibland ju... =( Ishmael och hans ord för mig må bra, en av de mest tacksamma tingen i mitt liv! =)
Kan allt detta vara något test kanske....?!