Mitt namn är Ishmael

Egentligen började det med att jag skev och skrev utan att veta vart allt kom ifrån.
Trodde det var någon välvillig ande på andra sidan, dock gammal med tanke på talet och skriften.

Men en dag ställde jag frågan rakt ut vem är du???
Så det var då jag fick hans namn....

Jag heter Ishmael.
(Stavade det fel naturligtvis! Ismael, men blev rättad.)
Sen fortsatte han berätta:

Jag vet att du är osäker på om du uppfattade det rätt, du ville ha ett annat namn som du kände igen. Men mitt namn är Ishmael.

Namnet betyder ingenting för dig nu, du har aldrig hört det vad du kan minnas och undrar om det verkligen är ett namn. Det är därför jag ger dig ett betydelselöst namn som är neutralt för dig och som du inte har någon anknytning till. Stavningen ska vara så som jag ger den till dig inget annat.

Namn har egentligen ingen större betydelse för mig, men det kommer att betyda något senare för dig. Detta må ske i framtiden (som du kallar det), då kommer du förstå det. Men tiden (som du kallar det) är inte mogen för detta så sök inte svaret du kommer inte finna det, det kommer till dig när det ska.

Du har länge velat veta mitt namn men tiden har inte varit mogen för detta men den är det nu.
Du nått dit i vår resa att du skall ha ett namn som du skall kalla mig.
Jag finns i alla tider och på alla platser och är mycket gammal (i det som du kallar ålder).