Som att vandra på vägar från förr
Gamla vägar i förtvivlan och sorg
De är så gamla att man vet att här
Just här har jag varit förr
Minnen man inte minns men känner
Känslan av att höra hemma
Likt livet och döden är ett
Så finner jag nu hemmet
Det utan att behöva komma hem
Så nära att jag kan ta på det
Allt i alltet smälter samman och blir jag
Jag blir således också ett med alltet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar