Balans = Väldigt sné...

Okej, halva kroppen har gått i strejk...
Eftersom jag inte tror på sjukdomar och fysiska fel så sitter jag just nu och undrar vad som gått på tok.

Kroppen är uppdelad i en höger och en vänstersida.
En givande och tagande sida.
En feminin och en maskulin sida.
Vad jag vet är att något är fel...

Antar att det är givande delen som står riktigt fel, p.g.a. energi och kraft tjuvar!!!
Är man inte på sin vakt då tar de halva kroppen (tydligen).

Ett skynke har börjat lyft sig framför mig också.
Kvinnor, märkligt här har man gått omkring i det förflutna och varit karl-hatare.
Nu känns det precis tvärt om, jag förstår varför karlarna är som de är, formade av fel kvinnor. 

Allt från mammor, systrar, flickvänner och fruar. 
Har verkligen beskådat mitt egna kön, fy vilka falska spelande pjäser.
Nära och på avstånd, förr trodde jag att alla kvinnor var som de var bara för att jag var som jag var. 

En reflektion av mig själv kan man säga, men nu ser jag en helt annan verklighet och detta trots att jag inte är den jag en gång var. 

Det skrämmer och jag är rädd, vet inte vem som är min vän eller vilka som vill skada mig.
Kanske är det är mitt överskott på manliga hormoner som gör att världen ser annorlunda ut.
Farao jag vill dra för skynket igen.

Hm... Kan detta vara en del i min kropps-strejk.
Hallå, svårt att inte förakta den kvinnliga delen i mig just nu.
Eller så har jag "verkligen" fel kvinnor runt omkring mig.
Lögnaktiga, negativa, felfria, krävande, konspirerande och så avundsjuka.
Orkar inte, jag tar min väg och försöker att inte bry mig men det gör ont när sanningen bländar en med strålkastare som går rakt in i hjärtat.

Vill ha rosa glasögon, kanske kan göra världen rosa igen...