Vetat länge att något hämmar mitt jag och min utveckling.
De fyra elementen gav mig slutligen svaret, insåg att kärlek är problemet!
Ganska humoristiskt för en healer att inse, vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta efter insikten...
För en healer går allt ut på kärlek, universums kärlek framför allt.
Jag bär på många gamla sår och även en massa gamla vanor i kärlekens tecken.
Jag är väl medveten om dem och försöker att inte agera utifrån dem men det verkar tame fan näst intill omöjligt att bryta mönstret.
Så där kommer problemet, leva i kärlek ihop med människorna!
Elementen går ut på nyckelorden: Rikta, Ge, Mottaga och Hålla.
Dessa ska vara i balans med varandra, svåra saker!
Gamla starka övertygelser och ord som inte passar den jag är i dag verkar sitta fast brända i den gråa massan i skallen:
* Jag trivs med att vara ensam!
* Jag litar inte på någon annan än mig själv!
Det är fantastiskt med tankens kraft - den är stark...
Detta var min räddning under den tuffaste perioden av mitt liv och någonstans i detta beslutade jag nog också att jag inte skulle låta människor komma för nära.
Enkelt att vända på allt kan tyckas, men hör hur det skulle låta:
* Jag trivs inte med att vara ensam!
* Jag litar på alla andra men inte mig själv!
Suck...
Måste allvarligt fundera över vad som kan radera dessa ord och minnen...
Även om man vet vem man är så faller man gärna tillbaka på den gamla trygga vanan fast man vet att det är fel, förändring tar tid!
Har som sagt börjat tröttna på att "trycka ner mitt sanna jag."
Det är som att byta identitet fast behålla namnet och omgivningen runt omkring sig!
Det måste vara knepigt att vara i min omgivning, som att polaren dör och man får en ny vän, liksom!
Kanske borde göra ett namn-byte sen när jag är klar med kärleksfasen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar