BarnvagnsFörarna!

Tog en morgon promenad med min väninna i dag, vi skulle gå förbi dagis med ett av hennes barn.
Allt var helt okej tills vi var där och hon skulle hjälpa barnet in på dagis och det var ju en briljant idé att jag skulle stå kvar utanför med barnvagnen.
Allt kändes helt okej i typ 2 sekunder, bad en bön om att ungen i vagnen inte skulle börja skrika eller vakna osv.
Det kryllade verkligen av ungar, de oförstörda liven.
Helt plötsligt insåg jag att allt kändes väldigt skrämmande, alla vuxna som kom o gick förbi tittade på mig med ett leende.
I deras ögon var jag nu en av dem, jag hade lust att knuffa iväg vagnen och bara gå därifrån.
Men så insåg jag det positiva, kvinnorna tittade inte på mig med den konkurrerande blicken och männen tittade inte på mig som att jag var ett par bröst, nu var jag ett upptaget öppnat mjölkpaket.
Hallå! Är det det som krävs för att vara accepterad av samhället?
Barn och familj liksom, undrar om jag ska skaffa en barnvagn!
Det är nog som med lastbilsförare och taxichaufförer, man hälsar på varandra!
Barnvagns förare är det en till yrkeskår som hälsar på varandra och har egna regler?
Skrämmande, kanske därför de envisas med att gå på marknader och köra över fötterna på annat vanligt folk.
Kanske någon intern pakt som vi icke vagnsförare förstår, för jag förstår inte hur man kan ta men en barnvagn ut i folkmassor!
Undrar om det finns dagis i Grekland förresten...