För att kunna utöva Reiki så får man en initiering, detta är inget som ger en gåvan att heala utan som öppnar en kanal för den healande energin så man slipper ta av sina egna energiresurser.
Den är även en frekvenshöjning av medvetandenivån och den egna energinivån, låter kanske lite flummigt för vissa men något hände i alla fall...
Det är mycket som förändras i mitt liv sedan dess!
Ett fel jag gjort som jag inte var medveten om var att även om det talats mycket om att använda Reiki hela tiden och i vardagslivet så förstod jag nog inte hur eller på vilket sätt jag kunde föra in den!
Det är det jag försöker lära mig nu!
När jag hade lärt mig Reiki så kändes allt bara så himla skumt, visste inte om jag blivit hjärntvättad eller om jag bara blivit tokig!
Detta har Reiki inneburit för mig:
* Kontakt med mitt inre jag!
* En höre medvetande nivå!
* Känna sig ett med allt och alla!
* Ha kontakt med andar och sina änglar!
* Jag blev typ 2 meter lång, kändes som jag växte!
Det finns hur mycket som helst, men det är klart jag hamnar i svackor ibland fast det är väl för att jag ska lära mig förstå och lära mig mer om mig själv och hela denna energi baserade värld.
Förstå hur intressant mitt liv egentligen är, men detta innebär också att inget är som det var förr...
Allt jag gör eller det som händer funkar och känns på ett helt annat vis.
Vissa saker är outforskade och skrämmande i den här nya energi´n.
Ibland när jag känner mig låg, då längtar jag tillbaka till den tiden innan men det är väl för att man bara är människa.
Vad jag förstått är att vi människor är ena sadistiska jävlar, speciellt mot oss själva.
Jag vill aldrig gå tillbaka men ibland lockar det och känns som den enklaste vägen!
Just nu måste jag begrunna mitt liv och se vart jag skall ta vägen!
Tror vägen leder till C.O.D.E (Cosmic Omni Dimensional Existance) lära sig heala med stjärnljus, fast egentligen hade jag andra mål men undrar om jag kanske skall ändra mitt mål.
Konstigt att det man drömt om kan förändras och att det då är svårt att släppa!
Det är som att sikta mot trädtopparna men inse en bit upp på stammen att det kanske var fel träd man börjat klättra på och så tittar man sig runt om och undrar om man törs lämna det man klättrar på och börja på något nytt träd!
För på avstånd ser man ser inte hur många grenar man har att gränsla sig över på det nya trädet och man vet inte om det kommer hålla hela vägen upp!
Dags att fundera vilka tecken som finns här i mitt liv och vilket träd stigarna går mot, det är nog det som är trädet jag skall välja!
Finns nog en anledning till att jag känner mig väldigt hemlös och lost just nu!
Jag är nog på fel väg, råkade nog ta en omväg! Sånt som händer ibland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar